Var det bra så?

Jahapp.. host.. host.. hej.. Över en månad har gått sedan jag sist uppdaterade denna blogg. Jag har visserligen ett helt gäng utkast sparade som jag eventuellt kommer publicera någon gång och låtsas att de är nyskrivna men aaa, tillbaka till nuet. Nuet har inte varit en bra tid för mig. Tvärt om. De senaste 3 veckorna kan faktiskt ha varit bland de värsta på mycket länge. Jag har filosoferat över en rad lustigheter mellan varven som jag funtat på att delge er här men de har fallit i glömska till fördel för allt jobbigt som hänt mig på sistone. Den gudomliga rättvisan har totalt spårat ur. Det känns som att jag på senaste tiden har straffats för exakt allt dum jag någonsin gjort, från att ha övertygat min bästa kompis på dagis att den nya indiska tjejen luktade äckligt, till att jag "tappade min telefon" i ån och hämtade ut en ny på försäkringen förrförra veckan. För att ni ska förstå bifogar jag här under en kronologiskt sammanställd lista på dåligheter som hänt mig senaste tiden.
1. Utan att gå in på detaljer fick jag genom en helt sinnessjuk slump veta en asvidrig grej som gjorde mig så jävla arg och besviken att jag seriöst tappat all tro på den manliga delen av våran befolkning.
2. Min pappa skar upp hela handen och fick åka akut till sjukhuset.
3. Min hårfön började brinna. Seriöst brinna med lågor. Det var bara ren tur att inte hela mitt ogräs till hår strök med.
4. Mina naglar ramlade av och gick sönder en efter en. Något som aldrig hänt sedan jag började bygga dem för över ett år sen.
5. Jag blev drogad på Berns och sedan rånad någon gång under kvällen på min nya mobil jag haft ca en vecka. Irriterande som feck att bli av med mobilen och jäfligt obehagligt att vakna upp i kungsträdgården och inte fatta hur fan man hamnat där. Under nämnda tillstånd tappade jag även skärpet till min nya jacka och rispade sönder mina skor jag köpt i Tyskland och alltså inte kan ersätta. En mindre bra utekväll med andra ord.
6. Till följd av nämnda nerdrogning fick jag kraftigt nersatt syn på vänster öga i ca 12 timmar vilket skrämde hoiten ur mig.
6. En flaska hårspray exploderade under mystika omständigheter i mitt skåp och lämnande som ett tjockt lager av nåt som liknar honung i konsistensen på ALLT. Jag väntar tålmodigt på att beståndsdelarna i sprayen ska omvandlas och att det nu kådalikande kladdet ska stelna för att sedan kunna skrapas bort. Det har dock gått ca en vecka sedan incidenten och kladdet är fortfarnade yttest kladdig men aaa den som väntar på nå gott..

O asso, aa jag vet att det finns människor som har det 100 gånger värre. Som skulle offra ena benet för att få ha en stulen mobil eller en brinnande hårfön som största problem men i mitt lagom liv känns allt detta på en gång himla påfrestande. Morgonen efter det att jag vaknat upp i kungsträdgården, med följande känsla - "WTF?!", och insåg att något as lyckats droga ner mig samt att mobiljeveln var borta trodde jag seriöst att jag skulle förlora förståndet. Hela morgonen satt jag och ältade allt som KUNDE ha hänt mig, grämde mig över mobilen och täckte för höger öga om och om igen för att se om synen på det vänstra återvänt. Efter ett tag insåg jag dock att jag såg på saken helt fel. Jag var med om en obehaglig upplevelse och blev av med en lur men inget hände mig, telefonen var försäkrad och synen kom tillbaka efter ca 12 timmar. Jag hade egentligen inte otur, jag hade tvärt om en sån jävla tur. Det kunde verkligen ha gått så mycket värre. Alla söndagar jag spenderade i kyrkan när jag var 14, 15, gav visst någon utdelning.  

Det känns som om jag fått en varning. Jag har typ festat bort mer än ett år av mitt liv. Onsdag - lördag de senaste 1 ½ året har varit som en enda lång fest nästintill jämt. Jag har slösat åtskilda timmar och tusenlappar på strunt och helt sonika låtit bli att engagera mig i varken skola eller något annat. Nu är det slut på det. Jag har seriöst lovat Gud att inte sätta min fot på krogen under hela september och att lugna ner mig avsevärt under hösten och i framtiden.  Med tanke på vad livet gett mig på sistone är det ett löfte jag inte vågar bryta. Så nu är jag tillbaka - den här bloggen lär bli en av mina få källor till underhållning många kvällar framöver. Nu är dock klockan långt efter läggdags.. inte för att jag lovat Gud att gå och lägga mig någon speciell tid eller så men jag tror faktiskt inte att han gillar när folk sover till 2 på dagen. Förutsatt att man inte jobbar natt. Då tycker han nog det är okey. Om man inte jobbar natt med något olagligt såklart. Då är det nog inte okey, inte ens om man går upp tidigt.

Nu ska jag lyssna på Veronica Maggio med "stopp" för sextifemte gången, borsta tänderna, tandtråda och skölja med listerin. Har tandläkartid den 20 oktober och dessutom känns tandtrådandet och munsköljandet som passande inslag i mitt nya förbättrade liv. Den här gången är det på riktigt.  

Joohoooo! De ere visst!