Konsten att gå på en offentlig toalett.

Jag är en som en gammal koffeintant. Får jag inte mina typ 5 koppar kaffe eller 8 koppar tea per dag går jag omkring och ser ut som casper the friendly ghost med en huvudvärk som skulle behöva sin egen sprängningssignal. Min dag börjar med koffein och den slutar med koffein och ju tidigare jag går upp desto mer måste jag ha. Ska jag upp 7 blir det nästintill svart kaffe med endast en symbolisk droppe mjölk för färgens skull. Ringer klockan vid 8 blir det också kaffe, fast med mer mjölk. Vid 9 nöjer jag mig med tea gjort på 2 påsar och runt 10 funkar en. Det finns inga undantag - tror jag var rätt ensam om att strosa runt med en teakopp på beachen i Thailand liksom. Undantag görs inte heller inför träning. Jag tränar väl 4 - 5 mornar i veckan. Att inte börja dagen med en vätskedrivande uttorkande kopp tea eller kaffe så ofta är inte ett alternativ. Min teori är dock att om jag  dricker 1½ glas vatten samtidigt så borde jag kunna förebyggade den där känslan av hur det svartnar framför ögonen efter 20 min på trappmaskinen. För att sammanfatta: Innan gymmet häller jag i mig 1 - 2 glas vatten och lika många koppar tea och/eller kaffe. Notera nu ordet vätskdrivande 3 meningar upp.

8 gånger av 10 har jag hunnit bli kissnödig under promenaden till gymmet. De resterande 2 blir jag kissnödig först efter typ 10 min på löpbandet. 10 av 10 gånger är det dock inte ett alternativ att vänta tills jag kommit hem, 10 av 10 gånger måste jag kissa på gymtoaletten, 9 av 10 gånger är den äcklig... Men aa nöden har ingen lag  och med motvillga steg går jag mot toaletten, sträcker fram en hand som är minst lika motvillig till att ens vilja ta i handtaget och öppnar dörren. 8 av 10 gånger möts jag av en doft som jag seriöst varken kan eller vill beskriva i ord.. eller jo det kan och vill jag visst. Bajs luktar det. "Nej nej, fy fan! Strunta i de! Det är inte värt det!" skriker min hjärna. "Men jag kommer kissa på mig, KISSA PÅ MIG!" vädjar min kropp. "BLEEDING HELL!" säger hjärnan och sedan tar kroppen ett djup andetag och vi ger oss allihop in i toalettdimman. Känslan är alltid detsamma. "Hey Louise, I wanna play a game.. All your life you've been acting like your shit dont stink. Now you're stuck in a room with someone else's poo smell and if you take as much as one breath after closning that door your lungs will explode. Make your choice, live or die." Jag vill leva, mitt test har börjat. Att gå på en offentlig toalett är inte som att gå på toaletten hemma. Man kan inte bara placera sin rumpa på sitsen och sedan avslappnat filosofera medan kisset börjar sin resa mot... ja du.. oändigheten kan vi väl säga. Faktorerna att räkna med på en offentlig toalett är överväldigande men jag har inte mycket luft kvar så jag koncentrerar mig på det viktigaste. Toalettsitsen, stå eller lägga papper? Bägge valen medför en viss risk. Väjer jag att stå och kissa är chansen stor att jag drabbas av mjölksyra. Den sortens påfrestning leder ofta till att kissandet avtar pga. ren fysiskutmattning. Skulle detta hända kommer jag inte bara förlora värdefull tid utan även slösa det extra syre jag beräknat ska räcka till små finesser, som att använda en bit papper för att trycka på spolaknappen. Väljer jag att lägga papper kommer själva kissprocessen vara smidigare men förarbetet det dubbla. Dessutom finns allid risken att dolt kiss på kanten från toalettens tidigare besökare sugs upp av pappret och transporteras via pappersfibrerna för att slutligen nå min vackert bleka bakdel...
Jag är en gambler. Man måste satsa för att vinna. All in.  Jag utmanar mjölksyran och står. Mjölksyran synar min bluff. Mina ben skriker. Det som inte får hända händer - kisset avtar utan att jag är klar. Mitt liv passerar framför mina ögon samtidigt som mina lungor hotar att sprängas. Det snurrar till i huvudet, jag måste andas och jag vet att loppet är kört. Inte ens om jag skulle strunta i att tvätta händerna kommer jag hinna få igång kissprocessen och ta mig ut utan att ta ett andetag. Ändå kämpar jag, in i det sista, tills det svartnar till för ögonen och kroppen för en kort sekund känns som spaghetti. Sedan andas jag men kroppen som varit luftberövad alldeles för länge nöjer sig inte med ett diskret kippande utan drar in ett djup andetag, fyller mina lungor och min blodcirkulation med den främmande människans bajslukt...
Mina lungor exploderar inte, min kropp och min hjärna överlever.

En bit av min själ har dock dött när jag lämnar toaletten.


Kommentarer
Postat av: Anne

Hej!Jag förstår hur jobbigt det är att gå på toa!Jag har lite av toafobier,vilket ofta resulterar i att jag inte kan kissa på ofentliga toaletter.Det är ju asjobbigt att gå och hålla sig en hel dag!Jag har haft urinvägsinfektioner flera gånger.det kan bero på att jag inte kissar klart,jag tänkte på dig när du berättade att du stod och kissade.Det är jätte viktigt att sitta ner och ta sig tid för att kissa klart!Om du vill kan du mejla mig,eller andra tjejer kan också mejla till mig,som har samma problem!Så kan vi berätta mer och stödja varandra!



Kram! [email protected]



2009-03-24 @ 18:53:35
Postat av: Anonym

Hej!Jag förstår hur jobbigt det är att gå på toa!Jag har lite av toafobier,vilket ofta resulterar i att jag inte kan kissa på ofentliga toaletter.Det är ju asjobbigt att gå och hålla sig en hel dag!Jag har haft urinvägsinfektioner flera gånger.det kan bero på att jag inte kissar klart,jag tänkte på dig när du berättade att du stod och kissade.Det är jätte viktigt att sitta ner och ta sig tid för att kissa klart!Om du vill kan du mejla mig,eller andra tjejer kan också mejla till mig,som har samma problem!Så kan vi berätta mer och stödja varandra!



Kram! [email protected]



2009-03-24 @ 18:56:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0