Var det bra så?

Fan, min bengaliskabeundrare som jag stenhårt ignorerat sen första gången vi stötte på varandra har efter ca 10, av mig, ignorerade samtal slutat ringa och nu är jag nästan besviken. Jag såg typ fram emot att få ignorera dagens samtal och så kom det aldrig! Skojjar han med mig eller? Jag var typ den första han ringde efter sin 2 månader långa vistelse i asien. Dock ville ödet ha det så att jag stod på flygplatsen och var på väg till asien just då men jag blev övertalad att lova att höra av mig när jag om hem. Så visst, jag håller vad jag lovar. Skrev ett rent artighetsmess i stil med "Är tillbaka nu, du kan ju höra av dig någon dag om du vill. Ha det bra, heis". meddelandet levererades 19:16. 19:17 ringde han upp. Jag svarade inte. Halvt om halvt var det beslutet baserat på ren princip. Någon dag är inte samma sak om idag och absolut inte samma sak som NU NU NU! 

Hur som helst, idag har "SVARA EJ" inte hört av sig och det är nästan så att jag vill skicka något trevligt meddelande bara för att uppmuntra honom tillräckligt för att sedan kunna fortsätta ignorera honom.  Han var i och för sig faktiskt ganska rolig och ganska trevlig. Och han hade fina kläder men samtidigt som jag typ skulle vilja rida in på en elefant på mitt bröllop, iklädd en guldigpaljettig och typ lila sahriklänning med Bollywood musik i bakgrunden så kvartstår faktum: Man kan inte dejta en bangla, speciellt inte om man har brittiskt blod i ådrorna.

Tera mera dil eller God save the queen?

Jag är kluven. Jag skulle se bra ut i guldpaljettig lila sahriklänning.